.

första kvällen hemma på rummet. fantastiskt. som jag längtat. tusen tankar passerar i huvudet. har legat sedan kl elva. och tänkt, tusen tankar. kan verkligen inte sova. vad det beror på.. första skoldagen? njae. kanske för att jag inte somnat före två, på nästan en månad. tja. att huvudet försöker undgå samtidigt som magen vet att jag måste ta tag i det. jag måste ta tag i Dig. Dig och Mig. varför tvekar jag?
plötsligt känns det som att jag tvekar på nästan allting. vad är på riktigt? vem menar allvar?

Det finns En. En som alltid menar allvar. Den som inte behöver fråga för att veta hur jag mår. Du som är precis som jag. allt vi har tillsammans. som ingen i hela världen kan ta ifrån oss. allt du och jag gått igenom dessa tre år. allt dedär som fick mig att sjunka till botten och trodde jag aldrig skulle ta mig upp. hur illa allt än har varit, kommer jag aldrig nånsin ångra att jag stannade kvar. Du ryckte inte tag i mig för att resa mig ur skiten. Du lärde mig att kämpa, klara mig själv. Du gav mig kraft och mod för att leva för min egen skull och inte för någon annans. just Därför ångrar jag aldrig att jag stannat. för hade jag inte träffat dig, då hade jag fan stått ensam nu. Jag älskar dig av hela mitt hjärta. Utan dig, ingen mig.