Min sorg blev deras glädje för en stund.

Men om en vän kan viska och ett löfte brista, då går jag hellre hem.




Och fast jag följde dig längs vägen den natten
Så kan vänner viska och löften brista om och om igen
Du håller mig kvar i nått jag lämnat, för länge sen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0